Quietly the forest settled around the lake to sleep,
and the wind stopped for a moment to rest,
and wood doves  waited with their dusky
glowing song - the one that sends a shiver through ones core.

This is a moment of perfect contentment 
when senses can rest in illuminated groves, 
and one doesn't worry about time or things but rather 
allows  days and time to be just moments.

Tyst ställde sig skogen kring tjärnen att sova
och vindarna dröjde en stund för att vila
och skogsduvan väntade än med sin dova 
och kolnande sång som får kåren att ila.

Det var i den lyckliga timmen då ingen 
som rastar sitt sinne i ljusnande lundar 
har någonting otalt med tiden och tingen
men glömmer de dagar och tider som stundar.